Soja är ett debatterat ämne. Regnskog skövlas och världens sojaodlingar blir allt större. Det är inte bara vi människor som äter soja. Boskap utfodras till största del med soja. Låt mig bryta ner det här.

Foder för boskap – Sverige importerar 350 000 ton soja/år och hela 90% av det går till foder för boskap. Den största mängden foder importeras från Brasilien och fraktas via fartyg. Soja som ej är ekologisk är oftast besprutad eller har fått konstgödsel vilket innehåller olika ämnen vi människor inte tål, exempelvis tungmetallen kadmium. Ekologiskt kött som blivit fodrat med soja har ätit ekologisk soja utan besprutningsmedel.

Mat – Ungefär 6% av den globala sojaproduktionen går till maten vi äter. Det är produkter såsom sojadryck, tofu och tempeh, sojasås, tillsatser i margarin, färdigrätter och bakelser, etc.

Ekologiskt, certifierad eller ingenting – När du köper produkter som innehåller soja ska du kontrollera om sojan är certifierad. För att göra detta lättare har nätverket Sojadialogen skapats. Sojadialogen är ett initiativ från företag inom branschen där medlemmarna tar ett ansvar och bidrar till utvecklingen och efterfrågan på mer ansvarsfullt producerad soja. Sojadialogen tillåter certifiering ut av RTRS (Round Table on Responsible Soy), ProTerra, EU-ekologiskt och IFOAM. Dessa organisationer granskar gårdar så att de uppfyller miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. Ekologiskt innebär att sojan inte blivit besprutad av bekämpningsmedel eller fått konstgödsel. Dessa medel innehåller en mängd olika ämnen som inte är bra för oss människor exempelvis tungmetallen kadmium. Ifall du äter kött bör du köpa ekologiskt kött då soja är en stor del i boskapsdjurens kost.

Bränsle – Sojabönsolja kan användas för att tillverka biodiesel. Trots att detta är en väldigt liten del av den globala sojaproduktionen så ökar användandet i bl.a. Argentina.

Regnskog – År 2006-2010 avverkades 1 miljon hektar av Amazonas regnskog. Det är en area motsvarande den totala ytan av Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Skövling av skog samt uppodling och plöjning av gräsmarker i syfte att odla soja frigör kol och ökar koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till den pågående klimatförändringen. Dessutom används mycket bekämpningsmedel och konstgödsel vilket påverkar natur, människor och vattendrag i närheten.

Odling i Sverige – Soja har en växtperiod på 4-5 månader med korta dagar, mycket ljus och värme. De bästa förutsättningarna för soja finns i subtropiska områden med ganska hög nederbörd. Soja är dessutom mycket frostkänslig. Det svenska klimatet gör att det inte är lämpligt att odla soja i Sverige. Forskare inom växtförädling arbetar med att försöka ta fram sorter som är anpassade till det svenska klimatet. Mindre försöksodlingar finns i Skåne och på Öland.

Detta är bara en liten del av vad som finns att läsa om soja, och det finns mycket mer att läsa. Dess fördelar och nackdelar, produktion och marknad. Vi äter sällan sojaprodukter. Gör vi det ser vi till att den är ekologisk och helst odlad i Europa. Som vegan är soja praktisk då det är en av de få växterna som har fullvärdigt proteininnehåll. Med det sagt behöver du inte oroa dig över din sojakonsumtion utan kan börja med att se över din köttkonsumtion.

Jag har försökt hitta ett exakt nummer för hur många kg koldioxid som släpps ut per kg soja, men insett att det inte är helt lätt att beräkna. En studie kom fram till att utsläppen kan vara allt från 0,24kg CO2/kg soja upp till nästan 17kg CO2/kg soja. Den stora avgörande faktorn är var sojan har odlats och om man skövlat regnskog för att odla sojan. Ekologiska sojaprodukter odlade inom Europa ligger antagligen strax under 1 kg CO2/kg soja, alltså ungefär som andra bönor och baljväxter. Detta är dock bara en uppskattning då inget exakt siffra hittats.

Här nedan är länkar och källor:

https://lantmannen.com/hallbar-utveckling/viktiga-fragor/soja/

https://www.sojadialogen.se

http://www.responsiblesoy.org/about-rtrs/about-us/?lang=en

https://www.wwf.se/source.php/1551377/WWF_Soy%20report%20FINAL%20Feb%204%202014.pdf

http://www.krav.se/wp-content/uploads/2018/07/Inlaga_2019-20_preliminar_version_omslag.pdf

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2009_jordbruk_mat_sojarapport.pdf

https://www.axfood.se/kontakt/fragor-och-svar/certifierad-soja/

https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=9&ved=2ahUKEwjuzuXm3e3fAhUIuIsKHeh0AngQFjAIegQIBxAC&url=http%3A%2F%2Fwww.lcm2011.org%2Fpapers.html%3Ffile%3Dtl_files%2Fpdf%2Fpaper%2F7_Session_LCM_of_Biofuels%2F7_Castanheira-Life-cycle_greenhouse_gas_assessment_of_soybeans-788_b.pdf&usg=AOvVaw2rgevMAAZhus0_YWWiCRDC


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *