För att nå vårt mål om 1 ton koldioxid under 2019 har vi valt att inte lämna marken. Flyget stod förra året för en stor del av våra utsläpp. Idag ska vi djupdyka i flygets klimatpåverkan!

Mellan år 1990 och 2014 har antalet internationella flygresor som svenskar gör ökat med 130%, antalet har alltså mer än fördubblats på 24 år. År 2014 motsvarade utsläppen för svenskars internationella flygresor utsläppen för alla personbilar i Sverige. Om utvecklingen fortsätter i denna takt riskerar utsläppen från flygandet att bli större än de officiella utsläppen från Sverige som nation redan år 2040.

Källa: Naturvårdsverket

Under samma period, 1990-2014 minskade utsläppen per passagerare med 37%, främst till följd av färre tomma stolar per flygning. Detta kan dock inte kompensera för den extrema ökningen av antalet flygresor som görs. Ökningen av utsläpp från internationella flyg som svenska invånare gör är markant och är hela 61% för ovanstående period.

Nu har vi bara berört det internationella flygandet och dess utsläpp, men hur ser det ut med inrikes flyg i Sverige? Sedan 1990 har utsläppen från inrikes flyg minskat lite men ligger överlag på ungefär samma nivå. Utsläppen står för ca 3% av utsläppen från transportsektorn i landet. Inrikesflyg är just nu inte vårt största problem, så jag kommer att fokusera på internationella flygresor. Däremot vill jag slå ett slag för att resor inom sveriges gränser enkelt kan ske utan att lämna marken, helst med tåg.

Utsläppen från internationella flygresor ligger på ca 1,2 ton/person och år i Sverige. Detta motsvarar ca 17% av hushållens utsläpp, alltså nästan 1/5 av privatpersoners utsläpp. Vi ska dock inte glömma att en del av befolkningen inte flyger över huvud taget. De som faktiskt flyger släpper då ut betydligt mer än 1,2 ton CO2/person och år. Vi gör ett räknexempel: förra året flög vi tur och retur till Indonesien. Med höghöjdsfaktorn inräknat släppte vår resa ut 5 ton CO2/person. Det är alltså 5 gånger vår årsbudget detta år. 2018 års utsläpp hamnade för oss på 7 ton koldioxid var. Det betyder att vår resa till Indonesien stod för strax över 70% av våra utsläpp förra året. Genom att resa på ett annat sätt eller någon annan stans kan vi alltså väldigt snabbt sänka våra utsläpp med upp till 70%.

Ibland är det svårt att ekonomiskt försvara andra transportsätt. T.ex. är det ibland billigare att flyga Stockholm – Åre än vad det är att ta tåget. Detta beror på att flyget är kraftigt subventionerat och undgår mycket skatter och avgifter som andra transporter tvingas betala. Utrikes flyg behöver inte betala skatt på bränslet de tankar. De betalar inte skatt på utsläppen som orsakas. De betalar ingen moms för utrikes flygresor. Jämför vi med när vi tankar bilen så består ca 60% av priset av skatter och moms. Moms, energiskatt och koldioxidskatt är sådant som andra transportsektorer betalar medan flyget undgår detta. Pågrund av denna ekonomiska fördel flyget länge haft har de kunnat utvecklas med en mindre konkurrens mot andra transportslag.

Hur gör jag om jag vill fortsätta resa världen över?
Just nu börjar fler och fler flygbolag införa inblandning av biobränslen när de tankar sina flygplan. Biobränslen är i grunden bättre än fossila bränslen men kommer med två stora problem:
1. Biobränslen som förbränns på över 8000m höjd omfattas fortfarande av den så kallade höghöjdsfaktorn. När bränsle förbränns högt upp i atmosfären orsakar den ca dubbelt så stor klimatpåverkan som om den förbränts på marken.
2. När hela transportsektorn ska bort från fossila bränslen är det många som tävlar om tillgången på biobränsle. Vi må ha mycket skog i Sverige men om alla flyg ska ställa om till biobränslen världen över räcker det som det ser ut idag inte till alla. Vad ska flygplanet tanka när det landat på andra sidan jorden där tillgången på biobränsle inte finns?

Den andra lösningen som diskuteras är att elektrifiera flyget. Där krävs det dock fortfarande mycket teknisk utveckling för att vi ska lyckas bygga eldrivna flygplan som kan flyga långa sträckor. Vi är antagligen decennier ifrån en sådan omställning. Närmast i framtiden ligger hybridplan som får hjälp av en elmotor för att sänka bränsleförbrukningen.

Att svara på ovanstående frågeställning är svårt. Idag finns det inget som kan ersätta flyget på samma sätt som det fungerar. På kortare sträckor kan vi åka tåg. På längre sträckor kan vi åka båt. Båda dessa kräver dock att vi tänker om när vi reser. Resan får vara en del av målet. Vi får tänka mer äventyrligt med alternativa transportsätt. Som jag ser det är det bästa jag idag kan göra att avstå flyget så gott det går för att hålla mig inom min koldioxidbudget, i.a.f. tills den tekniska utvecklingen kommit så långt att flygresor inte orsakar så stora utsläpp som de gör idag. Om jag vill flyga till Indonesien igen så får jag bara göra det vart 10:de år om det ska få plats i vår utsläppsbudget.

Vi har valt att stanna på marken 2019, hur gör du? Läs mer om flygdebatten här!

Källor:

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/240574/240574.pdf

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/

https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Klimat/Flygets-klimatpaverkan/

https://www.naturskyddsforeningen.se/flygfaq

https://www.naturskyddsforeningen.se/flyginfo

http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/analys-hur-stor-ar-hoghojdseffekten/

https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/konsumtionsskatter-pa-bensin/

https://pergrankvist.se/texter/2018/01/27/fakta-om-flygets-klimatpaverkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *