Artiklar

Hur vår veganska kost påverkar klimatet

Enligt Naturvårdsverket står matkonsumtion för ca 25% av svenskarnas klimatpåverkan. 1,5-2 ton koldioxid beräknas maten släppa ut per person. Vårt mål är 1 ton CO2 vilket innebär att vi inte kan äta som medelsvensken.

I Mat-klimat-listan, framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet, kan vi läsa om olika livsmedels klimatpåverkan. Generellt ligger animaliska produkter högst upp på listan, med störst utsläpp av koldioxid per kg, där nötkött leder med hela 26kg CO2/kg kött. Det är inte svårt att dra slutsatsen att för att minska sin klimatpåverkan måste köttkonsumtionen minska, framförallt konsumtionen av nötkött.

Av de 2 ton koldioxid/person som livsmedelskonsumtion ger upphov till så kommer ca 700kg från köttkonsumtion. Detta är en genomsnittlig siffra där nötkött är den största boven. Om alla svenskar ersatte sin konsumtion med gris- och kycklingkött skulle utsläppen från vår livsmedelkonsumtion minska med ca 33%. Gris- och kycklingkött släpper nämligen ut 6 respektive 3kg CO2/kg produkt jämfört med nötköttets 26kg CO2. Störst effekt får givetvis om köttkonsumtionen minskar i sin helhet.

Mejeriprodukter står också för en relativt stor klimatpåverkan där ost och smör släpper ut absolut mest vid 8kg CO2/kg produkt. Utifrån detta har vi valt att avstå från animaliska produkter då de flesta orsaker väldigt stora utsläpp av växthusgaser.

Är vegansk kost alltid klimatsmart?
De flesta vegetabiliska livsmedel orsakar betydligt mindre utsläpp än animaliska produkter. Därav inte sagt att alla frukter och grönsaker är utsläppsvänliga. Rotfrukter och andra tåliga grönsaker som inte kräver växthus eller annan specialbehandling för att överleva väder och vind släpper ut extremt lite koldioxid. Potatis ligger längst ned på listan med utsläpp av endast 0,1kg CO2/kg produkt. Vi skulle alltså kunna äta ca 27kg potatis om dagen utan att gå över vår dagsbudget på 2,74kg koldioxid och klara vårt mål om 1 ton CO2 under 2019.

När livscykelanalyser görs på kött kommer stora delar av koldioxidutsläppen från poduktionen medan transporten endast står för en liten del. På vegetabiliska livsmedel har transporten en större del av klimatavtrycket. Störst utsläpp av koldioxid står känsliga frukter och grönsaker som importerats med flyg för. Där ligger det genomsnittliga utsläppen på 11kg CO2/kg produkt. Exempel på luftburna växter kan vara färska bär, fikon, sparris och sockerärtor. Detta innebär att det går att äta en så kallat ”tropisk vegankost” i Sverige och orsaka större utsläpp än någon som äter små mängder kött och närproducerade livsmedel.

Riktlinjer vi följer när vi handlar mat:

  • Vegansk mat
  • Välj svenskt
  • Följ säsong
  • Undvik känsliga flygimporterade grönsaker
  • Minimera ”utfyllnadsmat” som inte ger näringsämnen (godis, chips, läsk o.s.v.)

För att avsluta vill jag dela med mig om en tanke angående transport av mat. Stora containerfartyg och tåg som fraktar våra livsmedel kors och tvärs över jorden är väldigt effektiva och orsakar oerhört små utsläpp per produkt. ”Den mest ineffektiva delen av en varas transport hem till oss är delen när vi sitter i vår bil och kör hem ett enda mjölkpaket” – Lena Winslott Hiselius, forskare på Lunds tekniska högskola

Källor:

https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/miljo/2013_livsmedelsverket_hur_liten_kan_livsmedelskonsumtionens_klimatpaverkan_vara_2050.pdf

https://academic.oup.com/ajcn/article/89/5/1704S/4596965

https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/efter-toppmotet-sa-kan-du-sjalv-paverka-klimatet/

3 reaktioner på ”Hur vår veganska kost påverkar klimatet

  1. Nyttig information!
    Vad är sämst av detta ur klimatpåverkans synpunkt?
    En fryst påse med majs eller en konserverad burk majs?
    Om vi utgår ifrån att majsen är producerad på samma ställe 🙂

    1. Svår fråga! Vi får då räkna på energianvändningen av förpackningstillverkningen och transporten. Metallen tar mer energi att tillverka men fryspåsen kräver mycket energi för att hållas fryst. Allt som allt är fryst majs lite bättre men om den är fryst mer än 100 dagar går konservburken om eftersom den inte kräver någon energi för att lagras. Läs mer här https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/2011_livsmedelsverket_18_klimatpaverkan_energianvandning_livsmedelsforpackningar.pdf och https://www.treehugger.com/green-food/buying-frozen-veggies-versus-canned-which-is-greener.html

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *