Artiklar

Köpa nytt, begagnat eller laga?

Vad påverkar klimatet mest? Hur beräknar man koldioxidutsläpp på konsumtion? Vad kan jag göra? Jag ska dela med mig av lite tankar och idéer.

När det har gjorts beräkningar över hur mycket Sverige släpper ut inom konsumtionsfaktorn har man räknat på tre olika sätt. Det går att räkna territoriella utsläpp (utsläpp som sker inom Sveriges gränser), produktionsbaserade utsläpp (utsläpp från svenska aktörer inom och utanför Sveriges gränser), och konsumtionsbaserade utsläpp (det totala utsläppet av en produkt i alla led oavsett om den producerats inom eller utanför Sveriges gränser). Statistiken över de territoriella utsläppen används som mått för att nå upp till nationella, EU:s och FN:s klimatmål. Statistiken på de produktionsbaserade utsläppen används för att mäta den ekonomiska tillväxten hos aktörerna. Statistiken över konsumtionsbaserade utsläpp används för att mäta den ekonomiska tillväxten av import och export.

De territoriella utsläppen har minskat, medan de konsumtionsbaserade utsläppen har ökat då vi importerar allt mer produkter. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ligger på 10 ton/person/år. Det räcker alltså inte bara med att minska Sveriges territoriella utsläpp utan vi måste minska vår konsumtion totalt. Sverige exporterar dessutom mycket och i och med det är utsläppen stora. Dock räknas detta inte med i de svenska konsumtionsbaserade utsläppen då produkten kommer brukas i ett annat land och därmed tillhör utsläppen ett annat lands konsumtionsutsläpp. År 2016 låg Sveriges totala konsumtionsutsläpp på ca 100 miljoner ton koldioxid. Inrikes låg utsläppen på ca 37 miljoner ton. För att nå Parisavtalet ska EU vara klimatneutralt år 2050. Det innebär att den koldioxid EU släpper ut tas upp av den skog vi har. Exempelvis om en bil som kör släpper ut 1000 kg koldioxid planteras träd som kan ta upp 1000 kg koldioxid. Sverige har ett klimatmål om att vara klimatneutrala redan år 2045.

Tyvärr är våra intressen väldigt materialbaserade – klättring och skidåkning kräver en hel del utrustning. Mycket av det kan vi köpa begagnat såsom skidor, pjäxor, och klätterskor. Säkerhetsprodukter som karbiner, hjälm och lavinpatroner köper vi gärna nya för största säkerhetsgaranti. Med det sagt har vi alltid vår koldioxidbudget i åtanke och köper klokt efter det. Mycket går att köpa begagnat – inne- och ytterkläder, möbler, elektronik, böcker, vitvaror och köksartiklar, etc.

Sådant du äger går oftast att laga. Kläder kan man laga, antingen själv eller lämna hos en sömmerska. För trasigt plagg? Återanvänd det till något annat exempelvis en trasa eller handduk. Har du en gammal rakapparat? Köp nya rakblad så blir den som ny! Trasig mobilskärm kan bytas ut.

Vad gör jag med saker jag måste köpa? En tandborste vill nog alla köpa en ny och inte begagnad. Där kan du hålla koll på vilken sorts tandborste du köper. En tandborste i plast som slängs kommer bara att brännas upp, medan en tandborste i trä eller bambu kan borsten återvinnas i plast och skaftet går oftast att kompostera. Samma tänk kan användas för andra produkter. Tänk på vilket/vilka material som produkten består av – naturmaterial såsom trä, bambu, tagel, ull och bomull är att föredra. Genom att köpa kaffefilter i bomull, bakplåtspapper i silicon, menskopp eller tygbindor som kan återanvändas skippar du engångsartiklarna och materialsvinn.

Tips på hur du kan minska din konsumtion och dina utsläpp:

  1. Reparera och laga – laga dina trasiga prylar istället för att slänga och köpa nytt. Den 1 januari 2017 sänktes momsen från 25 procent till 12 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror och kläder. En skattereduktion har också införts för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
  2. Köp begagnat – du kan köpa nästan allt begagnat. Allt från köksartiklar och möbler till kläder och böcker. Du kan dessutom köpa något begagnat och göra något nytt av det, exempelvis måla om en möbel.
  3. Låna och hyr – det finns företag som hyr ut verktyg och maskiner. På biblioteket kan du låna böcker. Har de inte boken du vill ha kan du prata med bibliotekarien och fråga om de kan ta in boken. Sedan kan du alltid fråga en kompis om du får låna en sak.
  4. Köp produkter av kvalité, inte kvantitet – köper du något som håller längre behöver du inte köpa nytt på ett tag. Med det sagt så ska du inte impulshandla bara för att det är av kvalité. Tänk igenom först om du verkligen behöver det.
  5. Tänk på vilka material du köper och var varan kommer ifrån.

https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/docs/pages/com_2018_733_en.pdf

http://www.forvarmt.se/begrepp-och-forklaringar/klimatneutral/

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/konsumtionsutslapp-rapport-9_2_0.pdf

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/konsumtionsutslapp-rapport-9_2_0.pdf

4 reaktioner på ”Köpa nytt, begagnat eller laga?

    1. Det finns bakplåtsdukar gjorda av silikon och gjorda av PTFE-plast (Polytetrafluoreten), båda fungerar på samma sätt. De går att köpa på t.ex. Cervera, Clas Ohlson, IKEA, Panduro, m.m.
      / Viola

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *