Artiklar

Mens.

Ungefär 3,5 miljarder kvinnor finns det i världen. Det många av dem har gemensamt är att de kommer få mens någon gång i livet. Med tanke på att en kvinna oftast har mens en gång i månaden i ca 40 år, blir det väldigt mycket förbrukning av mensskydd. Vad har det för påverkan på klimatet? Jag blev nyfiken och började efterforska. Jag vill förtydliga att detta inlägg är riktat enbart ur klimatsynpunkt. Det är inga personliga åsikter eller rekommendationer, utan bara fakta om de olika mensskydden som finns på marknaden idag. Vet du inte vad det är för produkt jag skriver om så är varje produkt hyperlänkad till en förklaring.

Först vill jag skriva om förbrukningsprodukter. Vanliga tamponger och bindor innehåller bland annat polyester, polyesterfiber, polyetylenfilm och polymerer. Kort sagt olika plaster. Ungefär 90% av materialet i bindor är plast. De består dessutom av bomull. För att producera 1 kilo bomull krävs 9000-20000 liter vatten. Det finns såklart ekologiska tamponger och bindor som är bättre för miljön gällande material och ämnen som används i produkten, men det är fortfarande en förbrukningsprodukt.

I Sverige beräknas tamponger och bindor orsaka 3750 ton sopor, i torrvikt, per år. Mycket av det bränns upp, men tyvärr kan det hamna i vattendrag och naturen. Enligt CitytoSea uppskattas att det spolas ner ca 700000 bindor och 2,5 miljoner tamponger i toaletten i Storbritannien – varje dag.

Nu till återanvändningsbara produkter. Menskoppar innehåller också polymerer i form av silikon och kan användas i 5-10 år beroende på märke. Silikon är dock inte nedbrytningsbart eller återvinningsbart. Tygbindor är oftast gjort av bomull och förväntas hålla i minst 5 år till så länge de håller. När de är för slitna kan du återvinna tyget. Som jag nämnde ovan krävs det mycket vatten för att producera 1 kilo bomull. Det går dessutom åt en hel del vatten om du skulle sätta igång en tvättmaskin med bara de tygbindor du har använt under din mensvecka. En tvättmaskin använder mellan 41-99 liter vatten per tvätt på 40°.

Tabellen visar hur många tamponger och bindor som används under 1 månad, 1 år och 10 år – respektive hur många menskoppar som används på 10 år.
Källa: https://www.organicup.com/sv/blog/powerful-environmental-reasons-to-switch-to-a-menstrual-cup/?fbclid=IwAR0u2YL_xm8G_40rw6j1W1GMb9Q_XdHJ8S1cORKO8WjD0Bl9bYXcyu-ohZ8

Så vilket mensskydd är bäst ur klimatsynpunkt?

Ett års förbrukning av vanliga mensskydd har ett utsläpp på ca 5,3 kg koldioxid. Ett års förbrukning av Natracare, ett ekologiskt märke av mensskydd, har ett utsläpp på 3,4 kg koldioxid. Det finns inga rättsliga krav att ange alla material som används i mensskydd, utom de som kan vara allergena ex. parfym. Därför är det svårt att hitta exakta utsläpp för varje märke. En menskopp beräknas släppa ut 0,04 kg koldioxid på 1 år – som du kan använda i minst 5 år. Jag lyckades inte hitta koldioxidutsläpp för tygbindor, men de förväntas hålla i minst 5 år. Allra bäst är tygbindor man har sytt själv av textilier du redan har, kanske av en gammal handduk och lakan som du ändå tänkt slänga. Mitt svar blir därför att menskoppar är det bästa mensskyddet ur klimatsynpunkt. En menskopp köper du visserligen ny, men den ersätter ca 1300 tamponger och bindor (beräknat på 5 år).

Återigen vill jag nämna att detta inlägg inte är personliga åsikter eller rekommendationer. Jag vill bara att du som konsument ska ha en större bild på vad det faktiskt finns för mensskydd idag och vilken påverkan de har på klimatet. Kanske vågar du testa något nytt till nästa mens? För dig som är man och läser det här – kanske har du en syster, en mamma, en flickvän eller en kompis som har mens? Hjälp henne på traven i den förvirrande världen av mensskydd.

Källor:

https://www.1177.se/Jamtland-Harjedalen/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/mens/

https://www.citytosea.org.uk/plasticfreeperiods/

https://www.the-ies.org/sites/default/files/journals/water_security_oct_14.pdf

https://textilsmart.hallakonsument.se/artikel/bomull-och-miljo/

https://www.libresse.se/ingredients/

https://www.menskopp.se/Slutgiltigt%20Memorandum%20Februari%20Version%202%202019-02-02.pdf

https://www.minmenskopp.se/blogg/menskoppen-en-losning-pa-varldens-problem-en-produktanalys-av-menskoppen#2-1-2-tillverkning-och-material

https://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/tvattmaskiner/

https://www.organicup.com/sv/blog/powerful-environmental-reasons-to-switch-to-a-menstrual-cup/?

https://digital.hbs.edu/platform-rctom/submission/the-ecological-impact-of-feminine-hygiene-products/

https://theecoguide.org/menstrual-cup-what-sounds-gross

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *