I november 2016 trädde Parisavtalet i kraft. Avtalet handlar om ett globalt åtagande att hålla temperaturhöjningarna under 2 grader genom att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet berör även avtalsparternas olika ansvar och hur välfärdsländer måste hjälpa mindre utvecklade nationer i sin resa mot lägre utsläpp. Idag ska vi kika mer på Parisavtalets viktigaste punkter.

  • Hålla ökningen av global medeltemperatur mot förindustriell tid långt under 2°C och göra ansträngningar för att begränsa det till 1,5°C. Detta eftersom man är medveten om att om det här målet uppfylls kraftigt skulle begränsa effekterna och riskerna med klimatförändringen.
  • Alla länder ska rapportera om sina insatser för att försöka uppfylla ovanstående mål för att vi ska kunna mäta framsteg över tid.
  • För att så fort som möjligt nå ovanstående mål måste kurvan med de ökande utsläppen vända nedåt så fort som möjligt.
  • Utvecklingsländer ska få ekonomiskt stöd från andra länder för att snabbare kunna göra åtgärder för att minska växthusgasutsläpp.
  • Att globalt förbättra anpassningsförmågan och återhämtningsförmågan för att minska sårbarheten mot klimatförändringen.
  • Uppföljning och översyn ska ske vart femte år, första gången år 2023.

Detta är bara ett axplock från Parisavtalets 29 artiklar, om du är intresserad av att läsa hela så finns det länkat här.

När jag läser Parisavtalet slås jag av att mycket i avtalet är vagt formulerat och utan konkreta mål. Det stora tvågradersmålet är den enda konkreta siffran, det saknas delmål i form av utsläppsmål eller mål för koldioxidhalten i atmosfären. Många är besvikna då ett delmål t.ex. minskning av utsläppen av växthusgaser med XX% hade varit på sin plats för att göra avtalet ännu mer bindande och konkret. Forskaren Johan Rockström menar dock att det är ”bättre med inga siffror än fel siffror”.

Avtalet ställer heller inga konkreta krav på ländernas åtaganden, men agerar som ett ramverk för klimatåtgärder och hur de rapporteras. Mycket handlar om ländernas frivilliga mål och vilja att minska sina utsläpp. Det finns inget straff för länder som inte når upp till sina mål eller helt avstår från att försöka. Vi ska dock inte glömma att tack vare den här typen av avtal kommer länder som underpresterar att få skämmas inför resten av världen eftersom rapportering ständigt sker kring hur utvecklingen går. I en värld där allt fler ser att vi behöver agera mot klimatförändringen kan pressen från omvärlden vara stora trots avsaknad av konkreta utsläppsmål.

Ansvaret för att driva förändringen som krävs ligger till en större del på utvecklade länder så som Sverige. Vi har i och med avtalet ålagt oss att inte bara leda utveckling genom utsläppsmål vi själva bestämmer utan även att hjälpa utvecklingsländer genom att betala för delar av deras åtgärder.

Slutligen vill jag ge min personliga syn på Parisavtalet. Jag tycker att det är fantastiskt häftigt att det idag är 184 av 193 medlemsländer i FN som skrivit under Parisavtalet. Detta innebär att 184 av 195 självständiga stater i världen erkänner klimatförändringen och temperaturhöjningen som en reellt problem som vi måste göra något åt. Nästan 95% av världens länder vill agera och minska utsläppen av växthusgaser. Formuleringen av avtalet lämnar en del att önska, men vi har i.a.f. ett avtal. Tillsammans stoppar vi klimatförändringen!

Källor:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/

https://www.regeringen.se/4a75ca/contentassets/618f83b8918f4f34bb1ae06b62aae8f2/godkannande-av-klimatavtalet-fran-paris-prop.-20161716

https://www.expressen.se/nyheter/parisavtalet-i-7-punkter–experten-forklarar/

https://unfccc.int/process/the-paris-agreement/status-of-ratification

One Reply to “Parisavtalet – vad innebär det?”

  1. Hejsan! Jag läser klimatologi på Göteborgs universitet och råkade precis snubbla över denna intressanta blogg. Kul initiativ av er att försöka leva under 1 ton! Det är det ju väldigt få som klarar av i Globala Nord, dvs västvärlden. Många forskare anser t o m att är en (relativt) rik, är en även ej miljövänlig, med tanke på alla ”nödvändigheter” och tekniska lösningar vi använder oss av. Ett boktips om detta intressanta ämne är ”Konsumera mera”.

    Nu var det inte detta jag skulle tipsa om egentligen, utan jag ville ge er tips om att kolla in något som kallas INDCs, om ni är mer intresserade av Parisavtalet. Vad jag förstår det som så förberedde sig länderna inför avtalet genom att lämna in sina INDCs, dvs Intended Nationally Determined Contributions till FN. I dessa står det om varje enskilt medlemslands särskilda åtaganden och vad de specifikt ska göra för att hantera klimatförändringarna. Om detta står det exempelvis i en artikel som heter ”Paris Agreement climate proposals need a boost to keep warming well below 2 degrees Celsius”. Jag vet inte hur intresserade ni är av vidare läsning men ville mest bara peppa er med denna nya info, att det alltså finns särskilda åtaganden från respektive land i Parisavtalet. Däremot säger artikeln att de inte räcker men det finns åtminstone ett ramverk för dessa frågor, som kan och bör förbättras.

    Lycka till med viktnedgången!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *